fredag 27 november 2009

Felt Chewed Up

Först kom Christina...



...och sen Lisa...



...och nu Rosie!



Bless their hearts! Detta är vad som händer när man sätter ihop Murs, Aesop Rock och Slug. Ett smakprov från albumet Felt 3: A Tribute to Rosie Perez. Skivan är även producerad av Aesop Rock. Felt Chewed Up.



Ladda ner låten Protagonists här!

/Hairryson Lucy Ford

För Alla Dom

I juldagar och massiv konsumtionshysteri, kanske man kan stanna upp och tänka på annat än mellandagsrean. Petter, Ison & Fille och Mogge har gjort en hyllning till de som glöms bort. De vi inte tänker på och har svårt att relatera till ibland.
Mauro Scocco ekar och samvetet är tungt.
"Hiphopeliten", som Aftonbladet skriver, kanske ställer en ganska bra fråga: Var tror vi att problemen tar vägen egentligen? Det är mycket svårt att hålla sig från att bli alltför politisk. We say no more.



Från GATUPLANET:

Jag har hört och läst att besparingarna på enheten för hemlösa (efh) ska drabba lågtröskelboendenas gäster. Stadsmissionen tog över Råcksta efter kommunen och där sparas ju massor av pengar. Stockholms stad gjorde en vinst på 8,7 miljoner kronor, mest för försäljning av allmännyttans bostäder. Det finns ju massor med pengar som kan ges till efh så dem kan placera ännu mer folk på boenden. Det ska byggas en järnvägstunnel som kostar enorma summor, men i den tunneln får inte dem som bor ute bo.

Bygg det som stockholmarna behöver mest: Bostäder och flera bostäder. Och om det ska sparas ändå så kan väl politikerna sänka sina fantasilöner och socialarbetarna kan avstå en tusenlapp i månaden. Kan dem försämra levnadsvillkoren för fattiga och pensionärer, så kan dem också göra det för alla som har råd att spara och köpa kapitalvaror. Dem som arbetar kan strejka emot sånt, dem som är hemlösa har ingen fackförening och därmed får vi bara tacka och titta på när dem skär i boenden och socialbidragen. Regeringen skänker hur mycket som helst i utlandshjälp, hur skulle det vara om de gav svenskarna dem pengarna vart tredje år? Då skulle det finnas lägenheter till alla. Men svenska regeringen är väl så dumma så att de tror att Sverige ska få biståndshjälp till hemlösa från grannlandet Norge.

Vi kan inte göra ett skit, bara se på när borgarna kör Sverige i sank. Jag säger bara fy fan för dessa egotrippade regeringar vi haft de senaste 10 åren.
- Lasse Sonneberg



Och slutligen, som kontrast:
Vad har Martha Stewart, Kim Kardashian och Jay-Z gemensamt? Jo, de var alla på kalas hos Sean "P.Diddy" Combs när han fyllde 40 år i veckan.

/YourConsciousGrind.

söndag 22 november 2009

Intervju, Pato Pooh: Jag är en av dem som jobbar hårdast



I micken: Pato Pooh
Plats: Kulturhuset
Ort: Stockholm

Vi ska träffas på Lava vid Kulturhuset i Stockholm kl 18:00, men Pato Pooh är tidig och ser dessutom lite sliten ut. Det är en torsdag och han är sjuk, även om han försäkrar att det inte är svininfluensan han har. Ändå skulle ingen influensa i världen kunna stoppa honom. Nu för tiden är hans schema fullspäckat, och då kommer hälsan i andra hand. Och sömnen med. Spelningar varje dag, och rytmen är uppe i varv.

- Jag tänkte att det var bäst att inte sova alls den natten eftersom vi skulle upp klockan 3 på morgonen, säger Pato och ler när vi pratar om hans intervju och spelning i tv4 Morgon för någon vecka sen.

Låten ”Follow Me” där Adam Tensta gästar, hade vid intervjutillfället över 277.000 visningar på Youtube. Nintendogenerationen är här för att stanna och Pato Pooh erbjuder sig mer än gärna att leda vägen.

- Det känns otroligt. Inte att 270.000 är värsta siffran, utan snarare att vi uppnått det på så kort tid. Det känns overkligt, men ändå förväntat. Jag tror det är kombinationen av låten, beatet och videon som gör att det blivit någon magisk liten grej där, som folk blivit intresserade av. Jag tror den tilltalar väldigt många som jag, som är födda på 80talet och som minns hur det var att spela Super Mario. För mig är det inte en nostalgitripp. Jag spelade tv-spel länge, fast det var ute att spela åttabitars. Men jag är inte en Nintendo-freak, inte när det kommer till den nya grafiken. Det är för komplicerat, nästan som att lära sig ett nytt musikprogram.

Redan på "Ahbow" kunde vi höra Pato prata om att ta det tillbaka. Det där gamla soundet. Det där som i folkmun kallas old-school. Men så släpptes ”On My Way” och ”Follow me” som inte verkar platsa i den beskrivningen. Är det musikaliskt falsk marknadsföring?

- Det är därför jag säger Rap, We’re Bringing It Back…Back To The Future. Som musiker, för jag anser mig vara musiker eftersom jag skriver, mixar och producerar låtar, känns det inte som att jag vill låsa mig till "Ahbow"-soundet som jag var väldigt kopplad till ett tag där. Och det var därför jag släppte ”On My Way” som låter helt annorlunda än ”Ahbow”. Jag tycker inte att man ska låsa sig till en vis style. Om jag får säga det själv, gör jag bra hiphop. Både när det kommer till boom-bap och lyrical rap.

Det är inte många som vet att Pato Pooh faktiskt kommer från en musikalisk familj. Sen barnsben satt han vid trummorna eller pianot, och idag säger han att han har det i blodet rent av. Han påpekar att det till och med kan vara så att det är ”en latinamerikansk grej”. Även hans far sysslar med musik och spelar gitarr, hans syster sjunger och dessutom är hans bror producent och arbetar numera bland annat med Kens nya skiva.

- Musiken har alltid varit en del av mitt liv. Eftersom jag är låtskrivare så kan jag göra bra musik till kvinnorna eller till lite känsligare människor, eller festmusik. Jag kan göra det också så varför skulle jag inte? Det var därför jag kom på det här med We’re Bringing It Back…Back To The Future. På "The I Work Hard Chronicles" har jag vissa låtar som verkligen tar det tillbaka, som "Ahbow" och "Young At Heart". Old-School liksom. Sen har jag låtar som "Follow Me" och "Higher" som är mer spejsade. Gör du bara street-grejen så kommer du bara tilltala en viss sorts människor och din musik kommer bara kunna spelas på ett par ställen. Jag vill spelas överallt. Jag vill också gå in på klubben och höra mina låtar. Det är därför jag också har klubbvänliga låtar. Kanske inte lika extrema som vissa andra artister, men ändå…

Och han är kapten över sitt eget skepp, den där Pato Pooh. Den enda han behöver svara inför är sig själv. I en marknad där jättar går in och ställer sig bakom en bråkdel av alla skickliga hiphopartister, där enorma pr-kampanjer och över-Atlantiga samarbeten styrs upp, har Pato Pooh tillsammans med Deh Din Poik lyckats göra sig ett namn.

- Jag vill inte dissa någons hustle, men jag tror att jag är en av dem som jobbar hårdast. Det alla andra gör, med sina managers och assistenter, och sina cash och allt det där… det gör jag själv. I slutänden är jag musiker. Det finns rappare som bara kan rappa men som inte kan göra låtar. Fine, du kan rappa men du kan inte sätta ihop en Ep for shit. Men jag, jag kan göra allt.

Text: Lucy Hairryson Ford
Bild: Maja Maj-Mai

Har du saknat Fifty?

(Efter vissa påtryckningar att inte vara så rasistisk och lägga lite fokus utanför landgränserna)

Senaste albumet "Before I Self Destruct" släpptes den 9 Nov och hypen är typ... noll. Men det är ju klart, vi alla älskar ju att hata killen med noll självdistans. Men om ärligheten ska fram så sitter du egentligen där framför laptopen och gungar i takt till de sjukt överarbetade beatsen som "doktorn" plinkat fram. Produktionen är fläckfri och vi alla älskar det i smyg. Låten Psycho är inget undantag, även fast det ryktas att Eminem spökskrivet Fiftys verser.. Men vem bryr sig?



Skräp eller inte, det är bara att inse det faktum att Fifty är tillbaka.
Hate it or love it.

/ Lennon Lemon

torsdag 19 november 2009

Varför hata...

...när man kan överösa med kärlek?
Så fint när folk man inte känner ger en komplimanger. Det kan vara något litet och obetydligt, men ändå. Det krävs mod för att säga till kassörskan på 7Eleven att hon har snygga tatueringar. Eller att killen i tunnelbanan har snygg keps. Man tänker det, men det är inte ofta man säger det.

Och sånt kommer ofta när man mest behöver det.

Som nu.

Dagens finaste komplimang kommer från en total främling som la till en av DinGrinns ödmjuka tjänare på Facebook och skickade följande meddelande;

Jag e William och efter jag läste din blogg var ja tvungen att lägga till dej, bästa jag någonsin Läst!!
Big UP! :)



BOOM!

/ Floyd Lennon & Hairryson Lucy Ford

BRÄÄP!

Med pannlampa, jyckar och fullskalig skallgång har jag sökt efter något tecken på liv. Det är som "Näääk - Vem?" lagt sig som en tjockare rökridå än efter tunnelbranden i Salang 1982 och kvävt scenen totalt. Men en som verkar fått på sig rökdykardräkten i tid är den beväpnade tjockisen, "Shaazz"-nånting.



Rifa heter laget, men det visste du redan!

/Lennon Louis

Kärt Barn Har Många Namn



Tack!

tisdag 17 november 2009

Idag

I micken: Näääkish
Plats: Safe House Studion
Ort: Hemlig

Näääk har släppt sitt debutalbum och det har ingen missääät. Näääk Vem? är sedan länge väntat, och vi vet vad som hänt. Varför det dröjt. Men som han själv säger, finns det mer att rappa om än att man har suttit inne. Ändå undrar man varför han valt att lämna den biten ute i albumet. Varför rappar han inte om att han ... ehm ... "varit borta"?
"Varför ska jag också göra det? Det är ju samma sak för alla typ..." säger Näääk och berättar att hans skiva är mer än den delen av hans liv han helst inte vill tala om. Gjort är gjort.

Vidare vill Näääk att din mamma lyssnar på Näääk Vem?.

Läs hela intervjun senare i veckan på DinGrinn.

/ Hairryson Lucy Ford


Pics från Sjöhästen 14/11: Bjarne B & Oliver Def + Supahumans + Rakt Av










/Mvh, Funky Funk

måndag 16 november 2009

Imorgon



Zacke i studion idag. Han körde en grym acapella. Sjukt.
Näääk och Pato Pooh imorn.

Stilen jag kör är medfödd.

/ Hairryson Lucy Ford

söndag 15 november 2009

Imorgon



Kl. 18:00, imorgon måndag. Lyssna.

I veckan kommer du även kunna läsa intervjun här.
Och efter Zackee; Näääk. Och efter Näääk, Pato Pooh.




Kompis,
Ingen jävla hype.

/ Hairryson Lucy Ford

lördag 14 november 2009

K.R.A.C.K UNITED



Hela Sveriges lilla kelgris Ken "Bernadotte" Ring, har som vi alla känner till vid det här laget emigrerat till Kenya för att söka lyckan. Varför vet ingen, men senaste nytt från den gamla brittiska kolonin är att Ken startat upp ett lokalt fotbollslag under det passande(?) namnet K.R.A.C.K UNITED.

Fortsättningen på Buster-historien kan ni följa här.




/ Floyd Lennon aka Live to delivah' the liver.

Om du har lust kan du o jag.. aa, du vet..

Ikväll smäller de minimalistiska karamellerna högt! Bjarne B och Oliver Def bjuder på smakprov från bland annat deras nya mixtape Kärlek och Beats på Sjöhästen i Stockholm. Kl 21, Gratis inträde. Kom förbi om du kan och get yo funk on!



/ Funky Funk.

fredag 13 november 2009

Kärleksattack på Svensk Hiphop!








Förmiddagen hos SR Metropol 93,8 i hufvudstaden. Tillsammans med Ametist, Nougie och Dj Grass diskuterades Mofo och hans old-schoolinspirerade come-back , J-Son och den "nya" klubbvänliga hiphopen, seminariet om tysk hiphop som Nougie håller i imorgon på Södra teatern i Sthlm.. och en kissrelaterad/ fredag den 13e-inspirerad historia. Lyssna på reprisen om du missade!




Brrrääp!

/ Hairryson Lucy Ford

torsdag 12 november 2009

Funkar det så funkar det.

Är hiphop ett relativt koncept? Beror det på vem som gör musiken om den får kallas hiphop? Eller är det snarare en fråga om baktakter, rhymes och flow? Om Jay-Z skulle göra en bas- och trummlåt á la Nirvana, skulle det fortfarande kallas hiphop?

Nej det var nog ett dåligt exempel.

Men urholkas inte hiphopens goda namn om man gör poplåtar till höger och vänster? Som Ametist uttryckte sig, finns det en risk att allt mer eller mindre börjar likna Lady Gaga. Frågan är om det är en bra grej eller inte, att hiphopen blir mer kommersiell? För någon som lyssnar på "riktig" hiphop, kanske det känns ovant att artister marknadsför sig som allätare som funkar både på undergroundklubbar och Stureplan. Däremot kan man fråga sig om det inte är bra att hiphopen överhuvudtaget får större utrymme. Oavsett om den lutar åt Electronica.

Lyssna imorgon, och se vad massorna tycker. Och vad DinGrinn tycker.


/Hairryson Lucy Ford

onsdag 11 november 2009

First!

ÄNTLIGEN!

För att göra en lång historia kort, så har Sveriges kanske mest pretentiösa "hiphopvetareduo" nu slagit ihop sina påsar och kokat upp något lika slagkraftigt som Miraculix!

Som ett obehagligt virus kommer vi hemsöka era datorer med exklusiva intervjuer (NÄÄÄK och Zacke står som nästa män till rakning) och leverera de senaste nyheterna som sipprar ut ur den svenska hiphopsfären. Givetvis kommer vi även fylla denna bloggomelett till bristningsgränsen med massa annat oviktigt.

Låt väl smaka mitt herrskap & damskap.


Kompis, ingen jävla hype..

/ Floyd Lennon